Dataspel för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska diagnoser.

En människa som inte har någon diagnos upplever världen på ett annorlunda sätt, tar vardagen som det går, behöver inte oroa sig om något går fel. För personer med diagnoser kan detta innebära en stor oro och konsekvenser. Alla alternativ som samhället skapar, orsakar att personer med diagnoser har svårt att skapa redskap för att klara av vardagen. I dataspel är dessa moment borttagna. Konkreta bilder, mål och hinder ska uppnås. Det finns inga kraftiga moment där spelaren måste anpassa sig snabbt.

Dataspel skapar trygghet till skillnad från det verkliga osäkra samhället som skapar stress. Människor med diagnoser har svårt att läsa av andra människors sociala koder. Det är oftast så under skoltiden. Spelar man world of warcraft så är reglerna enklare. Det blir en enklare och tydligare värld för människor med diagnoser att hålla sig till. Det är viktigt att Data-/Tvspel är frivilligt. Det skiljer sig mycket från den obligatoriska skolplikten i dagens samhälle. Personen har en fri vilja att anpassa sig eller socialisera sig.

Metoden är få men används i flera skolor. Syftet med dataspel för barn med diagnoser är att de ska ha ett förbättrat arbetsminne. Minnet för att bearbeta information under en kort stund. Det ska hjälpa ungdomar att planera, organisera, räkna och skriva. Projektet kostar skolan mellan 12000-15000kronor varje år. Det kostar också för personalen som stödjer barnen. SBU har också startat ett projekt om neurofeedback, neurofeedbacket bygger på att folk med diagnoser har det jobbigare att vara alerta.

Lärar dator program som använder EEG för att få in hjärnaktivitet och som gratulerar barnet eller personen när det är ihopsamlad. Neurofeedback studierna är ändå otillräckliga för att slutredogöra om det minskar symptomen hos barn och ungdomar med AST. 43 % av pojkarna med diagnoser har en spelmaskin i sitt rum. Det har att göra med social interaktion om man inte tillhör det "normala". Studierna visar att de med NPF hellre spelar roll- och actionspel, medan de ungdomar och barn utan NPF spelar FPS alltså d.v.s first person shooter spel och sportspel.


Källförteckningar:

http://spellararen.wordpress.com/2013/11/20/diagnoser-och-dataspel-en-given-kombination/

http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/ADHD---osakert-om-barnen-far-mindre-symtom-med-datorns-hjalp/

http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/ADHD---osakert-om-barnen-far-mindre-symtom-med-datorns-hjalp/