Informatörutbildningen firar 10 år, grattis

1998 startade Dalarö folkhögskola, nu Ågesta fhsk, en kurs för personer med Aspergers syndrom (AS) med inriktning på arbete. Det gjorde skolan i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet som ett socialt EU projekt.

År 2004 kom två kvinnor från AS-förbundet och berättade om ett projekt, "Empowerment" de drivit, de hade samma erfarenhet som vi att många av de personer som de mötte ofta blev missförstådda och att många missförstod dem. Vi pratade om behovet av att informera folk om vad AS innebar och att vi kanske kunde starta en informatörsutbildning tillsammans. Våra respektive styrelser nappade på dessa idéer och vi sökte pengar från allmänna Arvsfonden för detta utvecklingsprojekt.

Tidigt på våren 2005 tog vi emot den första gruppen på 4 personer, vad diagnosen innebar för var och en diskuterade vi men också vad den innebar generellt, kommunikation och stress och stresshantering ingick också. Under den andra terminen så övade deltagarna på att föreläsa om AS på olika platser vi tog kontakt med och erbjöd våra tjänster. Gruppen läste om LSS och vi gjorde studiebesök på dagliga verksamheter med inriktning på AS. Vi var två lärare som delade på veckans timmar, vi lade upp undervisningen så att gruppen kunde ägna hela förmiddagen och eftermiddagen åt ett ämne, många hade ju svårt med processtiden så det var en bra lösning.


När vi skulle byta assistent efter en termin så hade vi lärare starka önskemål som vi framförde och med en framsynt rektor så anställdes en ny assistent som själv hade diagnosen. Det blev ett stort lyft för utbildningen att dels få tillgång till hennes stora informella kompetens och vi i personalen lärde oss mycket om syndromet. Ganska tidigt gick assistenten en mentorsutbildning och fick kontakt med AspergerCenter, vi lade sen själva till mentorsdelen i vår utbildning som då kom att bli en informatörs och mentorsutbildning och den permanentades vid skolan. Samarbetet med Asperger Center utvecklades och våra deltagare på kursen följde med vår assistent upp dit och fungerade som mentorer på deras anhörigutbildning. Det var så glädjande att läsa de anhörigas utvärderingar där bland annat en mormor skrev att hon nu sett en framtid för sitt barnbarn sedan hon mött våra deltagare som var ungdomar där livet fungerade trots diagnosen, de hade lärt sig olika strategier för att få ett fungerande liv. Strategier de gärna delade med sig av. Fler deltagare antogs till kurserna och gruppen blev större. För många blev det ett år fyllt av självinsikter och stärkt självförtroende.

Några fd deltagare hade modet och möjligheten att komma ut och föreläsa, andra såg utbildningen som ett år då deras kunskaper om diagnosen ökade markant. Vi följde några gamla deltagare på deras väg som föreläsare och vid ett tillfälle satt jag, vår assistent och en av föreläsarna i Västerås, där vi deltog på en mässa, och pratade om att vi borde starta en föreläsarpool. Den tanken fick gro en tid och sen tog vi upp den bland alla gamla deltagare och så gjorde vi en fortsättningskurs med inriktning på att starta en pool.


Under tiden fortsatte utbildningen, vi föreläste på skolor, inom Asperger Center - Aspergare berättar, på folkhögskolor, för försäkringskassans personal, BUP och andra personalgrupper. Vi hjälpte Attention med granskning av faktablad, var med och utvecklade en webbkurs med Asperger Center, var bollplank vid utformandet av Reseplaneraren och granskade och lämnade synpunkter på ett bildstödsmaterial från habiliteringen i Västerås om hur man kan söka LSS stöd, de ändrade totalt i materialet efter det. Det har varit oerhört stimulerande att få vara detta bollplank.


SPSM skrev om vår pedagogik i ett av sina häften om studier för vuxna, Inger Jalakas skrev om oss i sin bok "Nördsyndromet", liksom Gunilla Gerland i sin "Hjälpmedelsboken för gymnasiet". Två av våra fd. deltagare, föreläsarna Jill Södergren och Agneta Lindberg är medförfattare i boken "Vill du ha hjälp? -nej tack, gärna", liksom föreläsaren Paula Tilli har gett ut sin bok "På ett annat sätt" både i Finland och Sverige. Den lär komma på fler språk och en ny bok är på väg.


Nu i vår har SPSM-specialpedagogiska skolmyndigheten varit hos oss i Älvsjö för att filma och dokumentera hur vi arbetar med undervisning av vuxna med Aspergers syndrom för att få fler skolor att starta kurser för den här gruppen.


För tre år sedan var våra planer för en föreläsarpool klara, poolen fick namnet ASpektiv. Skolan anställde en samordnare med tidigare erfarenhet från att driva ett socialtföretag i Örebrotrakten.


Två av föreläsarna anställdes av skolan medan några arvoderades, Vi har föreläst främst i Stockholm men även på många platser ute i landet. Paula har också föreläst i Finland flera gånger och i Qatar.


Attention sökte tillsammans med oss pengar från Allmänna arvsfonden för ett projekt där föreläsarna skulle föreläsa på arbetsplatser för att visa på fördelar med att anställa personer med Aspergerssyndrom. Vi, Attention, fick pengar och för tre år sedan startade projektet "Vägar till jobb", 5 av föreläsarna hade gått Informatörs och mentorsutbildningen, en av dem hade också fått arbete på Attention. Genom det projektet kunde arbetsgivare få en gratis föreläsning om vad AS kan vara och förhoppningen har varit att fler arbetsplatser skulle kunna skapas för personer med AS. Nu är projektet på väg att avslutas. Man har gjort ett häfte med tips och råd och goda erfarenheter från olika arbetsplatser för att inspirera fler att anställa personer med diagnosen, (den kan beställas från Attention).


Förutom föreläsningarna inom Vägar till jobb har ASpektiv haft ett omfattande samarbete med AspergerCenter och deras utbildning för personer med egen diagnos och för anhöriga. Alla olika skolformer från förskola till högskola och folkhögskola, habiliteringen, bibliotek, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, BUP, Skolforum och andra intresserade.


Tyvärr är anslagen till folkhögskolorna inte så stor som den borde vara, vår skola har dragits med lite ekonomiska problem och nu har skolstyrelsen beslutat att lägga ner ASpektiv från början på hösten 2015. Jag önskar föreläsarna lycka till på nya egna föreläsningsvägar.
Men hoppas att Informatör/Mentorsutbildningen får fira minst ytterligare 10 år.


Eva Ekström, kursansvarig